Genom kameraögat

Hem | Arkiv | Om Genom kameraögat
Fult i verkligheten, snyggt på bild Browse-older Browse-newer

Minnesgoda läsare minns kanske mitt graffitiinlägg för lite drygt en vecka sedan där jag konstaterade att graffiti i mina ögon oftast ser ganska fult ut när man stöter på det i verkligheten, men ändå kan göra sig bra på bild.

Fenomenet gäller förstås inte bara graffiti. Det händer ofta att något som mest liknar skräp i verkligheten blir antingen snyggt, intressant eller båda delar när det fångas på bild. Det spelar ingen roll om det gäller en rostig, gammal plåtdunk, en trasig toaskylt, ett gammalt, skevt staket eller en skitig tunnelbanestation i New York -- slitna, trasiga saker och förfallna platser har en speciell charm som ofta framträder ännu tydligare på bild än i verkligheten.

Vad beror då det här på?

Min gissning är att en perfekt och välpolerad yta ofta kan uppfattas som steril och intetsägande. Med lite skit i hörnen blir motivet plötsligt intressantare och mer levande. Man kan ana att det finns en historia bakom skavankerna, även om detaljerna är höljda i dunkel.

Och den där berättelsen som skymtar bakom skavankerna -- som blir tydligare tack vare skavankerna -- är ofta nyckeln till ett bra fotografi. För fotografering är trots allt en form av kommunikation, om än ickeverbal. Och för att det alls ska vara någon mening med att kommunicera måste det ju finnas något att berätta, till att börja med.

Kommentarer

Väl sagt. Livets framfart ger karaktär, både hos folk och föremål.

Barbro - 5 maj 2012

Tack, Barbro! Kul att inlägget uppskattas!

Pär - 6 maj 2012

  1. Obligatoriskt

  2. Adressen till din hemsida eller blogg (valfritt)